Mammas sista tid i livet - del 3

Jag hade fyllt 25 år en månad innan mammas död och mamma kom ihåg min födelsedag.


Läs del ett här

Läs del två här


Mamma skickade ett vykort på posten. Hon hade tillverkat vykortet själv. På behandlingshemmet fick hon pyssla och vara kreativ. Det fanns en ateljé på behandlingshemmet. Där kunde man göra det mesta i pysselväg. Mamma älskade att vara kreativ. En egenskap som hon inte hade fått utlopp för mycket i sitt liv. Hennes största dröm var att bli florist och få hålla på med blommor hela dagarna. När mamma hade uttryckt sin dröm för en psykolog några år tidigare så hade han sagt till henne att hon var för gammal för att byta bana och lära sig något nytt. Det tog hårt på mamma.


Jag hälsade på mamma på behandlingshemmet när hon hade bott där i några veckor och boat in sig. När jag kom till staden där behandlingshemmet låg åkte jag först till en liten blomsterbutik för att köpa en bukett till mamma. Floristen frågade vilket tillfälle buketten var till och jag svarade att jag skulle fira min mammas nykterhet. Närmare bestämt fyra veckor som nykter. Han förstod precis. Han pratade om blommorna, deras skönhet och deras betydelse och satte ihop en otroligt vacker bukett.


På behandlingshemmet bodde endast kvinnor. Jag och alla som bodde där lagade mat, köpte chips och dipp och kollade på filmen ”Hur många lingon finns det i världen”. Men vi kollade knappt på filmen. Det fanns så mycket att prata om. Det var befriande att kunna prata om allt. Inget var för tungt att prata om och inga drömmar var för stora. Högt och lågt.


Efter filmen åkte jag och mamma ut i skogen för att leta efter svamp. Det var ett dåligt svampår och vi hittade inget. Men det spelade ingen roll. Mamma verkade för första gången någonsin lite glad. Kanske inte lycklig. Men något åt det hållet.


Jag ville aldrig åka därifrån. Jag ville att den här dagen, den här stunden, skulle få vara hela vårt liv.


Mamma visade stolt upp sitt rum i den vackra sekelskiftsvillan. Hon hade ett eget badrum med badkar. Varje dag gick mamma i terapi, enskilt och i grupp. Dagarna var uppstyrda med olika ansvarsområden och olika aktiviteter. En del var frivilliga och andra var obligatoriska. Mamma lagade mat, bakade och pysslade. Mamma var som en mamma för alla som bodde där, oavsett om de var äldre eller yngre än henne. Jag tror att hon tyckte om att ta den rollen. Hon var älskad av alla. Inte bara för att hon lagade mat och styrde upp. Hon lyssnade, var helt sig själv och dömde ingenting eller någon. Man kunde vara sig själv i mammas sällskap. Förutsatt att man själv var rak och ärlig.


Mamma fick uppleva så mycket roligt och fint de veckor hon bodde på behandlingshemmet. Hon gick på spa, var på bio, gick på Mirian Bryans konsert och började långsamt planera för ett liv efter behandlingen.


Det var mammas bästa och sista veckor i livet.


076 58 48 487
85219043_655936005154416_845066392946553
  • Facebook
  • Instagram
  • Linkedin - svarta cirkeln
  • RSS - svarta cirkeln
Kontakt