Jag har tänkt en del på det här med att mycket välbärgade personer som har haft en tuff uppväxt försvarar sina framgångar med att man har fått kämpa för att ta sig dit. Och ja, det behöver vi inte ta ifrån någon som har kämpat, att den har kämpat. Men det jag skulle vilja ta tillbaka är att även människor som har tagit sig från botten till toppen är priviligierade just för att dem är på toppen.
Jag hade en jävligt jobbig barndom och uppväxt. Idag är inte mitt liv särskilt jobbigt och jag har kämpat mycket för att vara där jag är idag. Jag har det bra idag och lever dessutom med många privilegier. Jag är vit, jag är heterosexuell, jag är psykiskt och fysiskt välmående, jag har ett jobb, jag har ett hem, jag kan åka på semester, jag bor i Sverige, jag studerar på högskola, jag har ett nätverk osv.
Att jag har kämpat mycket i mitt liv tar inte ifrån det faktum att jag idag är privilegierad.
Människor som har kämpat massor för sina stora tillgångar är ändå priviligierade på grund av sina stora tillgångar. Människor som har spenderat massor av tid, energi och pengar på högre utbildning är ändå priviligierade på grund av sin examen. En person som har haft en tuff uppväxt och som idag är vuxen och mår bra är privilegierad för att den mår bra.
Håller du med? Eller tycker du att tidigare kämpande tar ifrån en del av nutidens privilegier?
