Mammas sista tid i livet - Del 1

Uppdaterad: 10 okt 2019

Det är tre år sedan som mamma gick bort i sin sjukdom – alkoholism. Jag kommer att publicera en serie i fem delar för att berätta om mammas sista tid i livet och om hur hennes död påverkade mig. Detta är första delen.


Året innan mamma gick bort. Jag försöker minnas den tiden. Men den är suddig. Det är troligtvis det rörigaste året i mitt liv.


Jag var utbränd och sjukskriven. Dels på grund av mitt arbete och dels på grund av kaoset med mamma och mitt eget privatliv som alltid kom i tredje hand.


Mamma var så sjuk. Hon hade åkte in och ut på sjukhus. Om det inte var på grund av självmordsförsök så var det på grund av att hon hade ramlat och slagit sig illa eller hade abstinens som man var tvungen att medicinera. Det var flera tillfällen som vi var säkra på att hon inte skulle klara sig. Hon låg inne på IVA flera tillfällen men jag besökte henne bara en gång. Jag föreställde mig hur hon försvann och jag var inte där vid hennes sida. Det var outhärdligt. Men min kropp orkade inte.


Jag hade fått svårare att känna dåligt samvete för det jag inte förmådde att göra för mamma. För att jag helt enkelt inte klarade av att göra mer än det jag gjorde då och hade gjort i hela mitt liv. Det fanns inget mer att göra. Det kändes som att det inte fanns något att kämpa för längre. Mamma kunde inte kämpa och jag började gå sönder på riktigt. Psykiskt. Men framförallt fysiskt. Min kropp klarade inte av att kämpa mer för mamma. Min kropp klarade knappt av att göra saker för mig. Ibland la den av och slutade fungera.


Jag började fundera på allvar, hur jag skulle orka. Och en fråga som jag ofta ställde till mig själv vid den här tiden var ”Är det värt att döda mig själv i kampen om att rädda mamma? Är det värt att riskera mitt eget liv för att eventuellt låta mamma överleva ett tag till?”


076 58 48 487
85219043_655936005154416_845066392946553
  • Facebook
  • Instagram
  • Linkedin - svarta cirkeln
  • RSS - svarta cirkeln
Kontakt