Julaftonsmorgon

Med pirr och värk i magen på julaftonsmorgon tassar jag på tå ner för den knarriga trappen.

I fönstret i hallen möts jag av adventsstjärnan i guld som ger ifrån sig ett sken som rör om i pirret i magen. Pappa ligger på soffan inlindad i bordsduken. Bråket igår resulterade i blåmärken, panikskrik, gråt och att pappa i sin vrede tillslut somnade på soffan. Jag ryser i hela kroppen, och det värker till i magen, när jag ser honom. Jag hatar honom. Jag önskar att han inte var där. Jag önskar att han var någon annan. Eller att jag var någon annan. Nej, inte idag Jessika! Det är julafton. Vi ska älska varandra och vara snälla.

I ingången till köket hänger tomten som sitter på en gunga. Den har suttit där varje år så länge jag har funnits. Jag puttar till den med handen för att ge tomten fart. Jag ler och det pirrar lite i magen. Jag undrar hur jag ska städa upp känslorna från igår. Jag undrar hur jag ska sudda ut blåmärken och rödgråtna ögon så att vi kan fira jul. Jag börjar med att plocka upp skärvor av tallrikar som ligger på köksgolvet. Jag torkar bort rester av mat på väggen. Magen värker.

Under hela julhelgen slåss pirr och värk mot varandra. Om vartannat turas dem om vem som ska kännas mest.

Värken i magen har funnits där så länge jag kan minnas. Pirret har också alltid funnits där.

Värken i magen är oro och ångest. Det är en bekräftelse på att något är fel och att något fruktansvärt när som helst kan hända. Värken säger till mig att alltid vara på min vakt och att inte ta ut något bra i förskott. Värken är dåliga förutsättningar.

Pirret i min mage är förväntan. Det är en längtan efter att det någon gång ska bli bra. Det är en tro om att framtiden har massor av vackert att erbjuda och att jag någon gång kommer att kunna andas fritt. Det är en naivitet som jag vet att alla barn besitter. Pirret är goda förutsättningar.

Barn känner hopp, längtan och tro. Vi – trygga vuxna – har ett ansvar att fånga upp de känslorna hos barn. Det är vårt ansvar att låta positiva känslor vara barns förutsättningar att drömma och så småningom göra verklighet av sina drömmar.

Barn har förutsättningar inom sig. Vi, som trygga vuxna, kan hjälpa barn att se och ta fram sina förutsättningar. Vi kan ge dem verktyg, känslomässiga verktyg och praktiska verktyg för att skapa en bra framtid. En framtid som de drömmer om men som de kanske aldrig riktigt vågat tro på för att värken i magen allt för ofta har vunnit. När värken och pirret slåss mot varandra så kan vi hjälpa till så att pirret till slut vinner.

Det är med stor respekt och med oerhörd kärlek som jag vill tacka min mamma för det fina som jag har tagit med mig från min uppväxt och traditioner. För den uppriktighet som du sagt att jag ska ta med mig vad jag än gör i livet. För den styrka som du givit mig.

Annette (min textilslöjdslärare och extramamma från högstadiet) för att du, med villkorslös kärlek, krigat tillsammans med mig mot värken i magen och bidragit till att jag idag gör det jag har drömt om.

All terapi och människor jag mött med liknande erfarenheter för att jag har fått verktyg. För att jag har haft en plats att dela och tillsammans lära mig, och andra, mer om vad vi vill ha i livet.

Mina syskon som varje dag bevisar för mig att det stämmer. Att pirret kan vinna över värken. Att vi kan bryta det dåliga och skapa något nytt och fint tillsammans.

Idag är det första advent. Snart är det jul. Låt oss ge barn förutsättningar och verktyg får att må bättre. Låt oss ge bort en julklapp som varar längre, kanske för alltid. Boka en föreläsning och låt er verksamhet läsa sig mer om hur man kan bemöta och stötta barn som lever i utsatthet. Klicka här för att läsa mer om de föreläsningar jag erbjuder.