Min semester var att gå i skolan

Jullov, sportlov, påsklov, sommarlov, höstlov. Dessa sammanhängande ledigheter var de absolut värsta tiderna för mig som barn till en förälder som utsatte mig för våld.


Jag är tio år gammal.

Pappa släpade mig i en arm uppför trappen och slängde in mig i väggen. Han sparkade mig i ryggen och skrek ”Du kommer inte ut från ditt rum förrän du har skärpt till dig!”. Saliven sprutar ur hans mun och den svarta blicken gör mig skärpt och extra uppmärksam på eventuella förändringar i hans beteende. Den enda känslan jag kände i mellan de fysiska smärtorna när jag låg där på golvet var ett lugn. Skönt. Nu är jag på rummet. Nu kommer jag inte ut förrän jag ska till skolan. Nej, fan! Det är påsklov och flera dagar kvar till skolan börjar igen. Jag undrar när pappa ska släppa ut mig och på vilket humör han är på då.